Blåsigt och kyligt men jävligt glad ändå!

Fördelar med ett ”eget” öra:
1. Örat har känsel för beröring och temperatur.
2. Örat upplevs och är kroppseget.
3. Följer övriga hudens färgskiftningar vid solbränna, rodnad med mera.
4. När operationerna är klara så behövs ingen ytterligare framtida inplanerad sjukvårdskontakt.

Nackdelar med ett ”eget” öra:
1. Örat är något grövre i den tredimensionella strukturen jämfört med det friska örat.
2. Fler operationer.

Fördelar med en protes:
1. Mindre omfattande operationer.
2. Formmässigt mer likt det ”friska” örat.

Nackdelar med en protes:
1. Örat har ej känsel.
2. Örat har ofta avvikande färg beroende på årstid.
3. Protesen bör tas av nattetid.
4. Kräver tillgång till 2-3 nya proteser/år under resten av livet.
5. Risk att protesen lossnar vid stötar och slag, sportutövning med mera.
 

Nu kanske ni undrar varför jag har tagit fram fördelarna och nackdelarna med mitt nya öra, och varför jag sedan har strukit under nummer 1, 2 och 3. Jo för att idag fick jag för första gången på riktigt känna av när mitt nya öra blev riktigt kall och rodnade. Jovisst gör det ont som satan när det händer men jag kunde inte vara arg eller irriterad på det idag. Det var så underbart härligt att ha den känslan på det högra örat och kunna se att den också blev röd som ett j*vla äpple. Visst blev mitt viköra också rött men det här är ju något helt nytt. Riktigt konstig känsla. Men härligt! Tro det eller ej men mitt viköra blev faktiskt sällan sådär iskall så det känns som att örat ska trilla av. Det var i dom situationerna som jag kunde känna lite irritation istället faktiskt. För då var inte min kropp i "harmoni". Då var det vänstra örat iskallt och det högra var helt normaltempererad.Varför mitt viköra höll temperaturen så bra har jag en liten egen teori om. 1. Det finns ingen väg in eller ut. 2. Örat behövde inte cirkulera blod på en lika stor yta. 3. Det jag hade som öra var tjockare och mer samlat. 

 

När människor frågar mig om jag nu känner mig hel för att jag har två "normala" öron så är det lite både och. Ja visst känns det härligt att se ut som alla andra och ha två frusna öron, men vikörat kommer ju alltid vara en del av mig. Vikörat är en del av min livshistoria. Tack vare mitt viköra så fick jag vara med om en resa som stärkte mig psykigt. För att bestämma sig för att låta främmande människor söva en och sedan skära i en är inte direkt ett lätt beslut. Men jag är riktigt glad att jag gjorde det :D


 

D-day!

 

 

Jag finner inga ord just nu. Kan inte sluta vifta runt med huvudet. Känslan att känna ett örhänge flaxa runt på höger sida är helt otroligt!

 

 


Leaving the country!

Då ska jag snart sätta mig på flygplanet som kommer ta mig till England! Efter flyget väntar en 5 timmar lång bussresa till Bristol. Där kommer Annika (mamman i familjen) att möta mig och tillsammans kommer vi åka till min nya hemstad Blackford!

 
 

Nöjd. Vadå nöjd!? JAG ÄR MER ÄN NÖJD!!

Har varit i Falun nu och tagit bort mitt bandage! Eftersom det bara har gått en vecka sen operationen så har det ännu inte hunnit läkt ihop helt men GUUUUUD VA FINT DET ÄR!

Slänger upp en bild på resultatet när det inte är lika sårigt längre.

Operationsdags!

Snart rullas jag in på operationsbordet! Så skönt att det här är sista gången!!!!

Bilder från stugan

Fotograf - Anna Holm
 
 
 

Studentlycka!

Jag har tagit studenten!

 

Det känns orealistiskt. Helt ofattbart. Jag, Emmy Sofia Birgitta Holm har tagit studenten. Jag är äntligen klar med skolan. Nu när dagen har passerat så känns det overkligt. Jag har fortfarande inte fattat att jag slutat skolan. Det känns inte ens som att jag fått sommarlov. Min hjärna är fortfarande inställd på att jag ska gå till skolan i morgon. När jag talar om för mig själv att jag faktiskt inte ska till skolan något mer så sprudlar min kropp av lycka. Det är över. Jag kommer nu få tid till mig själv så jag kan pröva och undersöka nya saker. För även om jag har haft sommarlov så har jag alltid tagit mig lite tid till att hålla kunskaperna vid liv för att jag inte ska få det så tufft i skolan när jag återvänder till hösten. Nu behöver jag inte tänka på det mer!

 

Jag har redan nu små idéer om vad jag vill hitta på och undersöka nu i sommar. Men inget är spikat ännu. Just nu ska jag bara njuta av tanken att jag kan göra exakt vad jag vill. Vem vet, om några dagar kanske jag är rödhårig, har en tatuering och är piercad från topp till tå.


THE SKY'S THE LIMIT!

 

Fotograf - Anna Holm



Happy Me!



Fotograf - Anna Holm

I morgon är det dags!

Idag har varit en tung men spännande dag. Psyket har fått arbetat hårt med alla funderingar och allmänt konstiga tankar man får av att vara på ett sjukhus och förberedas för operation. Oron och rädslan är inte så super trevlig att känna men när det väl är över kommer det nog bli bra. Det är ju första operationen som är värst.

Ska försöka sova nu, Operationen börjar ca 8-9 i morgon och jag kommer förmodligen ligga och vila resten av dagen. Det ska bli en spännande upplevelse.


Måndag 6 februari 2012

Snart bär det av. Om två timmar kommer farmor och hämtar oss. Vi kommer åka tåg ner till Malmö. Jag kommer att få sova på hotell (hilton igen! :D) och i morgon skrivs jag in på sjukhuset klockan 10.00.

Har fått reda på att jag kommer att kunna ha dator under min vistelse! Underlättar mycket måste jag säga. I WILL KEEP YOU POSTED


To a new beginning

Jag ska operera mig på onsdag!

Shit vad kostigt det är att skriva det i ord. Kommer nog inte fatta det fören jag är inlagd på MAS (malmös allmänna sjukhus) och ska sövas. Men jag tror jag kommer bli nöjd i slutändan. Det kommer bli spännande och en intressant upplevelse. Det är en stor del till varför jag gör det här. Jag vill kunna övervinna rädslan av att bli opereras och samtidigt så skulle det vara skönt att ”få” ett till öra.

Ska försöka hålla bloggen uppdaterad under min resa i Malmö. Dels för mig själv, som minne, men också för mina vänner som gärna vill veta hur det går.

scared but EXCITED!


18 år!!!

Idag fyller jag 18 år!


Hemma bäst!

Är så lycklig just nu!

Jag känner att jag har världens bästa liv just nu!
Har precis kommit hem från ett avslutat pass med friskis&svettis. Hade ingen aning om vad som väntade när jag var påväg dit. Visste bara att passet skulle starta i Melsta. När jag kommer fram med min cykel står det två ledare och två, till synen, väldigt vältränade män. Jag blev väldigt tveksam och undrade om jag verkligen skulle gå fram. Tillslut tog jag mod till mig och gick fram och sa försiktigt ”Hejsan, är det här det är springning med friskis&svettis?” Glatt sa tjejledaren ”Jaa! Trevligt att du kunde komma. Alltid trevligt med nya människor!”

Precis innan vi skulle börja passet säger tjejledaren ”Jaha hörni! Då var det jämn vecka vilket betyder distans! Är ni redo för en mil?” Jag blev helt stum och jag kände att hjärtat slog snabbare. I mitt huvud började en vild diskussion. Tankar som VA! Det fixar jag aldrig tillsammans med de här biffarna. Ska jag dra mig ur? Kommer de få dras med mig som en börda på deras axlar? Har jag konditionen för det här? Vad händer om jag måste stanna? Tillslut tänker jag att nej det här pallar inte jag. Det är lika bra att ge upp innan och låta de starka killarna få hålla sitt tempo utan mig som börda. Men då säger ena killen ”Gud va jobbigt det ska bli, skulle gärna vilja dra mig ur redan nu.” Då tänkte jag att ja! vad bra, vi gör det tillsammans. Men han sa tätt efter ” Men man kan ju inte dra sig ur innan man ens har börjat!” Det var som att han hade läst mina tankar och genom sina ord försökte övertala mig. Med eller utan tankeläsare så var det kloka ord han sa och det gjorde att den heta debatten i mitt huvud stannade av och istället kom tanken att ja, jag måste ju prova i alla fall. Och så bar det av.

Jag följde med utan problem och behövde inte stanna en ända gång. Det var faktiskt en av de till synen vältränade killarna som var tvungen att stanna gruppen 2 gånger. Vi sprang hela vägen ned till Röda vägen vid Kupolen. Ner till Ringen och Kvarnsveden, sedan tillbaka till Melsta.

Jag är så nöjd och glad över min prestation idag! Det ger ett kvitto på att det man gjort det senaste året inom träning har varit positivt och bra! När vi kom tillbaka gick min puls ned otroligt snabbt och jag kunde andas normalt inom en minut. Samma kille som sa de kloka orden innan vi började passet sa då åt mig ”Vad mycket energi du ser ut att ha kvar! Du ser inte ens trött ut. Springer du mycket annars?” Lite blygt svarade jag att jag springer väl någon gång då och då runt älven. Efter den försiktiga meningen tog jag direkt mod till mig och sa ”Jag har aldrig sprungit så här långt på en och samma gång och jag är väldigt stolt över mig själv just nu för att jag gjort det. Jag har ju gått ned 17 kilo det senaste året.” Deras ögon spärrades upp och samma kille svarade då ”Oj,oj,oj! Det syns inte att du har varit stor. Vad satt dom kilona? Du ser ju ut som en riktig distanslöperska!” Åå vad glad jag blev över de orden! Blev full av glädje i hela kroppen och ett brett leende kom upp på mina läppar.

Stannade och pratade med gruppen i säkert 45 minuter och på vägen hem var jag så lycklig och glad. Jag bär fortfarande ett stort leende på läpparna och känner att jag är redo för vad som helst! Sådan härlig känsla!


Midsommar del 2















Så ska det låta är på ge




Jag har det på tungan!!




'

Ska åk iväg till farmor nu och äta! :D

Alla bilder är tagna av Anna min syster och det är även hennes kamera.


Midsommar

Här är några bilder från midsommar, kommer fler sen!


















Ridskoleavslutningen

Har skrattat och lett nästan hela dagen. Vi hade nämligen ridskoleavslutning på ridklubben och vi fodervärdar klädde ut oss och höjdhoppade. Jag rev ut mig på 90cm. Är ändå väldigt nöjd! Hon gick kalas fint hela tiden och störde sig inte så mycket på musiken och människorna runt om kring. Jag var utklädd till ängel. Min gloria åkte dock bakåt flera gånger men det var bara roligt. Jag hade ju bakat till kafeterian också, och mina bakverk var först att bli slutsålda! Superbra!











Från vänster - Jival och Moa som tomte, Wagner och Josefine som troll, Lady och Marianne som dam/lady, Cassie och jag som ängel, Pilot och Emma som Pilot, Noppe och Johanna som Moppecyklist, Salomon och Malin som slalomåkare och Billy och Amanda som Billy the Kid.



På åttonde plats kom Josefine



På sjunde plats kom Moa



På sjätte plats kom Johanna



På femte plats kom jag



På fjärde plats kom Emma (hittade ingen bild på när hon hoppade men här är hon efter att hon ramlade av på 95cm)



På tredje plats kom Marianne



På andra plats kom Amanda (hon var bäst på att ramla av, tror hon gjorde det minst 5 gånger)



På första plats kom Malin som tog sig över 125 cm!


Det var riktigt kul kan jag säga! Minne för livet!


Norr Amsbergsdagen

Här kommer lite bilder från igår på Norr Amsbergsdagen. Jag, Moa, Amanda, Malin och Emma var där för att två av riskolehästarna skulle användas på barnridningen.








Amanda är bra lustig ;)








De firade midsommar en vecka för tidigt.



'




















Stalltjänst + Bal

Nu har jag ändrat min bloggdesign! Har lagt ned mycket tid för att få det att bli såhär och slutresultatet är helt okej.

Idag ska jag ha stalltjänst istället för Malin. Hon ska gå på bal och då kan jag förstå att hon inte vill ha stalltjänst innan. Kommer ihåg när jag själv skulle på bal. Det var otroligt roligt och jag blev väldigt nöjd över hur mitt hår såg ut. Jag har hittat några bilder från den dagen. Fast det är två år sedan så känns det som att det var igår det hände.





Jätte nöjd över håret som sagt. Kommer troligtvis att dela med mig av en längre berättelse om vad jag tycker om balen nu och hur jag har utvecklats och förändrats sen dess. Blev nämligen chockad när jag såg bilderna från min bal.


Övernattning i stallet 1

Har varit uppe i ungefär en timme nu och ska snart åka iväg till ica maxi och sedan vidare till stallet. Jag hoppas jag har med mig allt jag behöver nu till övernattningen men om inte går nog inte världen under.

Bye!


Västerås

Nu är jag tillbaka efter en heldag i Västerås!

Vi åkte från Borlänge vid halv elva och resan dit var lugn och skön. Läste tidningar, förhörde Anna på USA:s sätt att leda landet (hon har nämligen prov i morgon, första dagen tillbaka i skolan!!) och pratade med Mina, Anna och mamma om allt mellan himmel och jord. När vi kom till Västerås hade vi först lite problem med att hitta till Skrapan där vi skulle fotograferas men tillslut hittade vi den rätta vägen (Jippie!). Mamma och Anna blev inte fotograferade utan de var ute på stan och tittade i affärer och åt kinamat!

Väl framme på 19 våningen i Skrapan fick Mina och jag vänta bra länge mellan alla stegen för att få bilderna. Först blev vi sminkade och eftersom jag inte brukar ha så mycket smink, bara maskara, blev det en stor skillnad från hur jag brukar se ut. Är inte hundra procent säker på att jag tyckte så mycket smink passade mig heller. Ungefär 5 minuter efter att det var klart blev vi stylade i håret. Inget jätteståtligt men ändå en förändring. Sen började den riktiga väntan! Vi väntade i ungefär 1½ timme på att få bli fotade… Men som tur var så träffade vi tre härliga människor som vi pratade med under tiden. Johanna och Marlene hette två av dem, kommer dock inte ihåg vad den tredje hette eftersom hon inte sa så mycket.

När det äntligen var vår tur att bli fotade gick det så fort! Vi var max inne där i 20 minuter men det var 20 otroligt roliga minuterar. Efter det fick vi vänta i kanske en 30 minuter igen för att de skulle få in bilderna på datorn. Då hade Anna och mamma kommit tillbaka efter sin tur på stan. Bilderna blev väldigt fina och jag blev så otroligt förvånad över hur jag såg ut! Riktigt roligt att se att alla dagarna på gymmet har fått sin belöning! Måste säga att bilderna var väldigt dyra dock!

När vi lämnade Skrapan tittade vi efter något att äta. Jag och Mina fick äta mat från McDonalds i bilen medans. Anna körde hemåt. Mamma sov då och då i bilen och jag, Anna och Mina pratade under tiden.

Nu tänkte jag visa de bilderna jag är mest nöjd över! Vill också säga att det var en kul upplevelse och jag tror jag skulle göra om det om jag fick chansen igen.








Tidigare inlägg
RSS 2.0